Ta ingen förviget

Jag kommer ihåg då vi var små. Hur mycket vi lekte, skrattade och badade tillsammans. Du retade mig och vi bråkade hur mycket som helst. Allting var roligt och eftersom det endast är tre år mellan oss har vi mycket gemensamt. Men när jag kom upp i tonåren orkade jag inte umgås med dig riktigt och tyckte det var tråkigt. Du fanns där men jag tyckte du var ivägen. Jag hade tappat allt som vi gjort. Sedan kom du upp i tonåren och ville låna kläder, skor och väskor av mig. I det ögonblicket insåg jag att ingenting får hända dig. Storasyster rollen skulle vara att beskydda dig och göra saker med dig. Nu har jag kommit tillbaka och föreslår saker att göra. Det kan vara att gå på stan, gå och fika, vad som helst. För du är min enda lillasyster och jag får ingen mer chans ifall något skulle gå fel. Ikväll blir det bowling och mat med dig och mamma. Det ska bli en trevlig stund när ingenting får gå fel.

Det är så lätt att ta syskon förgivet. Men samtidigt ska man inte göra det. en dag kanske man gått igenom och sagt så mycket fel att den andre slutar ringa, prata eller något. Alla ni ska vara rädd om era syskon. Om tio år kan erat syskon vara den enda som finns kvar.